Klassificering
Valpolicella
Valpolicella DOC är en skyddad vinbeteckning i Veneto. Det grundläggande röda ursprunget ska skiljas från Amarone, Recioto och Valpolicella Ripasso, som har egna beteckningar/regler.
På den här sidan
Överblick
Det viktigaste på 30 sekunder
Orientering
Nyckelfakta
Region
Vintyper
Faktaläge
Geografi
Var ligger appellationen?
Kartan visar en orienteringspunkt vid Negrar di Valpolicella; den visar inte appellationens juridiska gräns.
Punkten hjälper orienteringen. Den är inte en juridisk gräns för Valpolicella.
Klimat. Klimatet måste läsas lokalt: höjd, exponering, närhet till hav, sjö eller berg kan ändra förutsättningarna inom samma appellation.
Jord. Jordmånen varierar inom området. Vintalien undviker att göra en enda jordtyp till förklaring för varje vin.
Råvara & format
Druvor och tillåtna vintyper
Disciplinare
Verifierade produktionsregler
Druvsammansättning
Corvina och/eller Corvinone tillsammans 45–95 %; Rondinella 5–30 %. Övriga druvor får utgöra högst 25 %: högst 15 % tillåtna icke-aromatiska blå sorter (högst 10 % per sort), samt upp till ytterligare 10 % tillåtna italienska inhemska blå sorter. Procentsatserna ska tillsammans bli 100 %.
2023 års konsoliderade text. Den äldre begränsningen att Corvinone bara fick ersätta 50 % ska inte användas som dagens regel.
Artikel 2 · Dokument: Valpolicella.pdf i MASAF:s regelsamling · Kontrollerat 13 september 2026
Disciplinare Valpolicella – 3 augusti 2023 ↗Superiore
Minst 1 års lagring från 1 januari efter skörden. Superiore har dessutom högre lägsta alkoholhalt än grundvinet. Classico och Valpantena preciserar geografin.
Avser den angivna dokumentversionen. Äldre flaskor kan omfattas av tidigare regler.
Artiklarna 3, 5.5 och 6 · Dokument: Valpolicella.pdf i MASAF:s regelsamling · Kontrollerat 13 september 2026
Disciplinare Valpolicella – 3 augusti 2023 ↗I källaren
Hur vinet typiskt framställs
Tillåtna druvor, skördeuttag, vinifiering, lagring och märkning regleras av appellationens aktuella disciplinare. Producentens val inom reglerna påverkar stilen.
Stilbild, inte regel
Hur brukar vinet smaka – och varför varierar det?
Färg, tannin, syra och fruktuttryck varierar med vingårdsläge, årgång och producentens val.
Variation inom appellationen. Vingårdsläge, producent, årgång, skördetid och lagringskärl kan skapa tydliga skillnader mellan viner med samma appellation.
Smaken varierar med producent, växtplats och årgång.
Läs flaskan
Viktiga ord på etiketten
Läs flaskan
Viktiga ord på etiketten
Vid bordet
Lagring, servering och mat
Servering och eventuell luftning bör anpassas efter vinets ålder, struktur och producent – inte bara appellationsnamnet.
- Temperatur
- Stilla rött: 16–18 °C; en lättare, fruktig stil kan provas vid 14–16 °C.
- Luftning
- Smaka före luftning. Friska, öppna viner behöver ofta ingen karaff. Om aromerna känns slutna, prova att låta ett litet glas stå och jämför. Mogna viner med fällning kan dekanteras varsamt utan lång luftning.
- Lagra hemma
- Ursprungsnamnet räcker inte för att bedöma lagringspotential. Många viner är gjorda för att drickas unga; mer strukturerade eller särskilt lagrade cuvéer kan utvecklas längre. Följ producentens årgångsråd och förvara mörkt, svalt och temperaturstabilt.
Praktiska startpunkter, inte appellationsregler. Anpassa efter flaska och smak. Råden utgår från Systembolagets temperaturguide och WSET:s vägledning om servering och dekantering; källorna finns i den gemensamma guiden. Matförslagen är redaktionella.
Mer om temperatur, luftning och förvaring · Välj vinglas efter stil
Håll isär
Vanliga missförstånd
Håll isär
Vanliga missförstånd
Sätt i sammanhang
Jämför med och utforska vidare
Källor och faktaläge
Källorna bakom sidan
Faktagranskad mot angiven källa 13 september 2026
Kärnreglerna som visas på sidan har kontrollerats mot den angivna officiella källan. Stilbeskrivningar är fortsatt redaktionella.
Viktigt: Kontrollera alltid disciplinare för den appellation som avses.