Ord med olika roller
Orden på flaskan kan beskriva lagring, geografi, metod eller bara hur marknaden talar. Här sorterar vi dem rätt.
Platsen på etiketten
Alla tre hjälper dig att förstå var vinet kommer ifrån. De följer olika lokala regler och bildar ingen gemensam kvalitetsstege.
Menzione geografica aggiuntiva
Ett reglerat geografiskt tilläggsnamn, bland annat i Barolo. Där finns både avgränsade lägen och namn som avser en hel kommun. En MGA är därför inte automatiskt en enskild vingård.
Exempel: Cannubi på en Barolo-etikett anger ett avgränsat ursprung. Beteckningen vigna är ett separat tillägg med egna villkor.
Läs om Barolo →Unità geografica aggiuntiva
En ytterligare geografisk enhet. I Chianti Classico avser den ett delområde med gemensamma drag i landskap och vinodling. Där får UGA anges på Gran Selezione, inte på Annata eller Riserva.
Exempel: Radda preciserar ursprunget för en Chianti Classico Gran Selezione. Det är områdets namn, inte ett smakbetyg.
Läs om Chianti Classico →Contrada i singular
Lokala geografiska områden på Etna. De namn som ingår i Etna DOC:s produktionsregler får anges på etiketten. Höjd, väderstreck och vulkaniska jordar hjälper till att förklara skillnaderna mellan platserna.
Så läser du namnet: En contrada preciserar vinets ursprung inom Etna. Den är varken automatiskt en enda vingård eller en officiell kvalitetsklass.
Läs om Etna →UGA-exemplet gäller Chianti Classico; regler i andra appellationer måste läsas separat. Geografiska namn kan ge ledtrådar till vinstil, men producent, årgång och vinmakning spelar också roll.
Kontrollerat 21 september 2026.
Traditionella tilläggstermer
De här orden är inte egna nationella kvalitetsnivåer. Exakt innebörd styrs av respektive appellations disciplinare och kan därför skilja sig.
Året då druvorna skördades.
Annata hjälper dig att förstå vilket växtår vinet kommer från. Året säger inget ensamt om kvalitet eller drickmognad.
En reglerad tilläggsterm med appellationsspecifika krav.
Riserva innebär normalt särskilda krav, ofta kring lagring, men exakt tid och övriga villkor skiljer sig. Läs alltid disciplinare för vinet i fråga.
Syftar vanligtvis på ett definierat historiskt eller ursprungligt produktionsområde.
Classico betyder inte bara klassisk stil. Chianti Classico är dessutom en självständig DOCG med eget område och egna regler – inte en finare version av Chianti DOCG.
Kan innebära exempelvis högre lägsta alkoholhalt, lägre skördeuttag eller andra krav.
Betydelsen fastställs i varje appellations disciplinare. Superiore är därför inte en nationell smaknivå med samma innehåll överallt.
En reglerad kategori inom just Chianti Classico DOCG.
Gran Selezione hör till Chianti Classicos egen tredelade struktur. Den ska inte placeras ovanför DOCG i ett nationellt system.
Kan ange ett särskilt vingårdsläge när användningen följer reglerna.
Vigna är ett geografiskt etikettord. Det är inte automatiskt synonymt med cru eller en nationell rangordning.
En definierad del av en större appellation.
En sottozona kan ha egna geografiska avgränsningar och ibland särskilda regler. Systemen skiljer sig mellan appellationer.
En ytterligare geografisk enhet inom vissa appellationer.
Chianti Classicos UGA används för geografisk precision inom appellationen. Det är inte samma system som Barolos eller Barbarescos MGA.
En ytterligare geografisk beteckning inom vissa appellationer.
MGA förekommer bland annat i Barolo och Barbaresco för att ange geografiskt läge. Systemet ska inte likställas rakt av med Chianti Classicos UGA.
Anger att druvorna skördats senare än normalt inom den aktuella ramen.
Termen kan beskriva ett särskilt vin eller en reglerad typ. Den säger inte ensam exakt hur sött vinet är.
En traditionell term som kan vara reglerad för vissa viner.
Ordet har ingen enda praktisk betydelse för allt italienskt vin. Kontrollera appellationens disciplinare.
En traditionell term med betydelse bara där den regleras eller definieras.
Stravecchio ska inte läsas som en generell nationell rang ovanför Riserva. Villkoren måste kontrolleras lokalt.
Språk utan DOC-status
De kan vara användbara, men fungerar inte juridiskt som DOC, DOCG eller IGT.
Ett informellt marknads- och samlingsbegrepp för ambitiösa toskanska viner som historiskt eller stilmässigt stått utanför traditionella appellationsramar.
Begreppet saknar en enda juridisk definition. Många sådana viner har burit eller bär IGT, vilket visar varför IGT inte är ett smakbetyg.
Ett användbart men inte enhetligt italienskt begrepp för vingård eller läge.
Cru kan användas informellt eller som pedagogisk genväg. Leta efter den faktiskt reglerade geografiska termen i appellationen, exempelvis MGA eller UGA.
Ett brett rörelse- och stilbegrepp kring låg intervention.
Det finns ingen gemensam nationell italiensk DOC-liknande definition som omfattar all användning av ordet.
Vitt vin som fått kontakt med druvskalen och därför ofta får djupare färg och tannin.
Begreppet beskriver stil och metod, inte juridiskt ursprung eller en nationell kvalitetsklass.
Ett marknadsbegrepp för vin med starkt rykte och begränsad tillgång.
Kultstatus uppstår på marknaden och är inte en italiensk juridisk klassificering.
Ett poetiskt uttryck för vin som gärna dricks långsamt på egen hand.
Det är ett sätt att beskriva användning och upplevelse, inte en juridisk vintyp.